Vi hann knappt sätta igång glödlampstestet förrän de första H7:orna slocknade. Efter mindre än en timmes lystid. Vi köpte tre nya och började om. Testet visar att kvalitet lönar sig och att ”original” kan vara bäst, men också riktigt dåligt!
Vi har fått många telefonsamtal som gäller just H7-lampor. Främst från nybils-ägare. Lamporna håller inte. Och många har undrat om det är bilen eller lamporna det är fel på. Jämfört med H4 innebär H7-lampan en klar försämring, i alla fall om man ser till livslängd.
Glödlamporna på våra senaste långtestbilar slocknar betydligt tidigare än förr. Och att byta dem kan på vissa modeller vara så besvärligt att man hinner göra en hel service på samma tid! Så visst är det läge för ett glödlamptest.
Bara två av testets elva glödlampor har en godtagbar hållbarhet – General Electric och Optifit, som är Toyotas originalreservdel (Philips LongLife). GE:s två varianter, standard och LongLife, tycks ha samma prestanda. Därför lönar det sig att köpa den billigare standardlampan.
Volvoägaren bör undvika originallampan hos den auktoriserade handeln. Osrams H7-lampa, som gömmer sig i Volvokartongen, är nämligen, till skillnad från Osrams H4, inte vidare bra, trots att den har beteckningen ”LongLife”. Den är dess-utom dyr.
För övrigt kan vi notera att de billiga alternativen blir dyra i längden när det gäller H7-lampor. Biltemas och Micros lågprisalternativ slocknade tidigt, bara slagna av ”rallyversionerna” på 100 W som verkligen var kortlivade. Två av Biltemas slocknade inom en timme, den tredje efter 17 timmar. Vi köpte tre nya och började om. Det blev bättre, men inte tillräckligt bra.
Glödlamporna i vårt uthållighetstest har inhandlats såväl hos lågprisföretag som Biltema och Micro som hos auktoriserade handlare som Volvo, Toyota och bensinstationerna OKQ8 och Shell.
Varierande priser
Priserna varierar – minst sagt. Billigast är Biltema som säljer H7-or för facila 40 kronor. Shell är dyrast med 105 kr, vilket är priset på Philips 30+, märkets standardlampa. Att det är problem med kvaliteten avslöjas också av att tillgången på H7:or har varit knapp. Vi var till exempel inne på flera Shellstationer innan vi över huvud taget fick tag i Philipslampor.
– Nej, dom är tyvärr slut. Vi skulle ha fått i dag, men det kommer nog i morgon, fick vår reporter höra på en Shell-station utanför Stockholm.
Närmare huvudstaden blev det till slut napp. Men innan expediten vågade säga om det fanns några lampor gick han iväg för att leta.
– Jorå, det fanns, konstaterade han med ett leende. Men man vet aldrig, för vi beställer – och ibland får vi och ibland inte. Det vete faan vad dom håller på med. Du vet vad dom kostar va? 105 spänn styck. Rena rånet!
Det är i jakten på allt kompaktare och effektivare strålkastare som H7-lampan har tagits fram. Den se ut som en förkrympt H4-lampa och har bara en glödtråd. Därför krävs separata reflektorer, en för halvljusbild och en för helljusbild. En finess är att när man tänder helljuset, fortsätter halvljuset att lysa för att ge närljus och helljuset kompletterar ljusbilden med längd och bredd.
Men det är få bilar som ändå har riktigt bra ljus. Vår erfarenhet är faktiskt att få moderna bilar kan jämföra sig med äldre Volvo- och Saabmodeller, som fortfarande har bättre ljus med H4 än vad man lyckas klara med H7-lampor. H1-lamporna var också ett bättre alternativ.
En av anledningarna är att H7-lampor, trots det höga priset, helt enkelt lyser sämre. Vår tidigare mätning av H4 avslöjar att belysningsstyrkan är avsevärt högre hos H4 än hos H7, trots att vi matade den senare med betydligt högre spänning.
Det är möjligt att ljusflödet, som mäts i enheten lumen, ändå kan bli bra eftersom H7-tekniken bygger på att hela reflektorn används för att skapa en halvljus- respektive en helljusbild.
Enligt glödlampstillverkarna har de tvingats ta fram den nya lampan eftersom bilindustrin vill ha allt smalare och mer extremt formgivna fronter och strålkastare. Den korta livslängden förklaras med att många bilar tillåter generatorn att ladda med betydligt högre spänning än vad lamporna är gjorda för.
Visserligen säger vi att bilarna har tolv-voltssystem. Men i praktiken ligger arbetsspänningen högre. Den ”testspänning” som används för att certifiera och prova glödlampor ligger på 13,2 volt. De flesta bilar körs med betydligt högre spänning än så.
Kortare liv
Men även med rätt spänning har H7-lampan ett betydligt kortare liv än föregångaren. Philips själva uppger till exempel att deras vanliga H7-lampa klarar 550 timmar vid 13,2 volt, vilket också stämmer väl med vårt test. I Sverige marknadsförs visserligen premiumlampan 30+ som standardlampa, men den klarar uppenbarligen ungefär samma lystid.
Nu är livet för en glödlampa betydligt tuffare i en bil jämfört med laboratoriet. Särskilt när bilen används här i Norden. Glödlampans glasbulb kan nå en maxtemperatur av +800 grader C. Den ska sedan svalna, kanske ända ner till minus 25 grader C. Det säger sig självt att påfrestningarna är betydligt större än då den släcks och tänds i rumstemperatur.
Tar vi sedan hänsyn till vibrationer, skakningar och spänningsfall/toppar som uppstår när andra strömkällor aktiveras, kan vi utgå från att laboratoriets 550 timmar inte motsvaras av ”real life”.
Jämför vi livslängd och belysningsstyrka för H4-lampor kontra H7-lampor måste vi ifrågasätta om branschen verkligen vet vad den gör? H4-lampan håller längre och lyser starkare. Och det är stora skillnader. Würths, Osrams och General Electrics H4-lampor hade brinntider på omkring 2 500 timmar eller mer i fjolårets test och belysningsstyrkan var inledningsvis nära 60 lux. De bästa H7-lamporna är tio lux sämre.
På många bilmodeller är det dessutom mer eller mindre omöjligt att byta en trasig lampa själv. I många instruktionsböcker rekommenderas bilägaren till och med att åka till en verkstad. Är detta utveckling så är det en utveckling åt fel håll!
Vi mätte styrka och tid
Diagrammen visar belysningsstyrka i lux mätt i ovan givna intervaller (115, 250, 375 timmar etc) samt total livslängd som ett genomsnitt av tre testlampor (den röda streckade linjen). Mätnogrannheten är +/- 7 timmar. Många glödlampor tycks få en gasutveckling vars beläggning på glödlampans insida ökar belysningsstyrkan de sista timmarna innan lampan dör. Lux är ett mått på belysningsstyrka. Men man kan också mäta ljusflöde (lumen), ljusstyrka (candela), ljusintryck i candela/m2 och ljus-utbyte i lumen/watt.
Läs varningstexten
För det mesta glömmer man de där små papperslapparna som är instoppade i kartongen tillsammans med glödlampan. Men den innehåller en hel del viktig information. Till viss del är det självklarheter. Och man kan fundera över det där med att ”undvik stötar och stora temperaturskillnader”.
Hur många använder skyddsglasögon och handskar vid lampbyte? Det är redan så svårt att byta lampa att det med handskar på lär bli helt omöjligt. Men det finns utan tvekan en anledning att vara försiktig – många av våra testlampor slutade sitt liv med en explosion. Detta kan man läsa i Volvos originalkartong:
”Dessa halogenlampor har högt tryck och hög temperatur när de lyser. Använd bara lampan i en sluten och anpassad strålkastare. Använd endast reservlampor av samma typ.
För att undvika skada:
– Sätt aldrig i eller ta ur lampan när ljuset är inkopplat.
– Låt lampan svalna innan den tas ur.
– Använd skyddsglasögon och handskar vid lampbyte.
– För att undvika lampexplosion:
– Rör aldrig lampan med bara händer.
– Använd aldrig lampor som tappats eller har skrapmärken.
– Undvik stötar och stora temperaturskillnader.
– Anslut endast till rätt spänning.
– Skydda lampan i drift mot vätska och fukt.
Observera: Förvara lampan oåtkomlig för barn.”